Törmäsin sattumalta mielenkiintoiseen artikkeliin Steven Pinkeristä, jonka kirjaa Enlightenment Now käsittelin aiemmin (https://blogimummo.blogspot.com/2019/02/vakaumuksena-valistus-steven-pinker.html). Malte Persson kirjoittaa Expressenissä otsikolla Upplysningens vänner är anfrätta av självgodhet. Persson sanoo mm. näin:
Just det är dock en blind fläck för denna typ av förnuftstro. Särskilt tydligt hos den annars både intelligente och nyanserade Pinker, som vägrar tänka att en process som ger upphov till något bra samtidigt kan ge upphov till något dåligt. Exempelvis: ett arv från upplysningen (vetenskapen) gav oss antibiotika, ett annat (individens och marknadens frihet) ger oss antibiotikaresistensen. Pinker tar bara upp det första. Och på liknande sätt är det med klimathotet och åtskilligt annat.
Näitä esimerkkejä ei ole vaikea löytää. Muistan Pinkerin esimerkiksi
maininneen positiivisena asiana sen, että suojeltujen lajien määrä on kasvanut.
Onhan se tietysti hyvä asia, mutta vielä parempi olisi ollut, jos ihmisen
toiminnan takia jo sukupuuttoon kuolleita tai siihen kuolemassa olevia lajeja
ei olisi niin paljon. Edistyskin voi olla kaksiteräinen miekka.
Tässä osoite Perssonin artikkeliin:
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti